Ojoj vilken fest ! Idag är jag såå trött och ledsen. Ledsen för att Emma åkte vidare till Sthlm imorse och för att vi nog inte hinner ses mer innan hon åker på fredag morgon. Hon kommer ju inte tillbaka förrän det våras här in Sweden. Jag är ganska självisk, jag vet...min modiga lilla flicka far ut i världen med sitt stora hjärta, för att hjälpa människor som inte har det lika bra som vi själva. Lilla vän...mitt hjärta finns alltid vid din sida !

Min syster hade en liten anteckningsbok och en underbar idé med sig igår ! Alla vi som var här skrev några rader var i boken, precis bara vad vi kände i hjärtat just då, och sen fick Emma boken " att bläddra i vid hemlängtan"!  Hon började försiktigt att läsa lite i den men en tår syntes i ögonvrån och hon bestämde sig sen för att spara på boken !

När Sara och Henrik var här i lördags talade vi om vilka dråpliga saker som utspelar sig ibland på deras respektive arbetsplatser, äldreboende och sjukhus.  Sara sa att hon skulle kunna skriva en bok om allt tokigt och roligt hon får uppleva med gamlingarna som bor "hos henne" ! Sara har alltid varit något av en liten "vårdare" när hon var liten. Alla ev. djur som blev sjuka/skadade, tog hon hand om och matade. Det är kanske just därför hon passar jättebra i sitt arbete med att ta hand om gamla. Missförstå mig rätt nu ! Hon talar om dom och till med en öm ton i rösten och står upp för saker som känns fel eller orättvist på arbetsplatsen. Alltid beredd att försvara den svagare ! Och med enormt mycket empati och respekt för allt levande !

 Jag vill hoppas och jag vill tro att mina barn fått sin empati, respekt och tro på människan, i bagaget med från sitt barndomshem .... då kan jag, när min sista stund är kommen, känna att det var DET som var meningen med livet ! Jag är så otroligt stolt över dom ! Så modig blev aldrig jag...!