Häromdagen hade vi fiiiint besök ! Samantas uppfödare/ min vän Carina kom på besök med lilla IGvalpen Toffee och lite större Etnavalpen Zäta i släptåg. Alla hade jättekul ! Santos blev dökär i Toffee och Samanta lekte vilda lekar med lillsyrran sin. Pixi och Sunny blev lite vimsiga där ett tag innan dom fattade att det var TVÅ Italienare och TVÅ Etnor i huset plötsligt...och plötsligt blev allt bus dubbelt så roligt ! När jag och Carina till slut slog oss ner i soffan somnade alla utom Zäta runt omkring oss. Zäta tjatade lite att hon var trött men hittade verkligen INGENSTANS att sova "- De e fullt överallt !" sa hon missmodigt till slut men då tog Carina upp henne och vecklade ihop henne i sitt knä och hon somnade direkt. Vilken raring !  

När dom hade åkt såg jag att Samanta fått en rispa på ryggen...när hon blev varse det ville hon ha plåster, förband och gärna lite medicin också..."Aj mamma ! De gör så fasligt ont !" klagade hon. Giffe sa att vi nog måste åka till djurakuten och det tyckte Samanta var en bra idé. "Det blir det inget av med...hallå de e ju bara en liten rispa juu !" sa Kennelpojken och jag höll med. Småtjejerna såg lite besvikna ut, dom har kommit på att det är lite kul att åka bil...ja iaf brukar det bli roligt EFTER bilturen...som när dom var på stan och fick gå tvärs över Stortorget. Det blev nästan folksamling...ALLA ville klappa dom söta små valparna !    

Igår var vi på ett möte i bygdegården om att eventuellt en Vindkraftpark ska byggas nära där vi bor. Jag som inte visste något om vindkraft googlade lite och hittade mest skrämselpropaganda om det...så jag blev orolig och lite rädd. Hm var det verkligen något vi kunde acceptera att bo "granne" med ? Jag var tveksam...men efter mötet blev jag säker på att det INTE kommer att störa oss.

Först när vi kom in på mötet blev jag helt paff över hur många som var där...mötet var riktat till dom som bor allra närmast den sk. säkerhetsgränsen och det gör definitivt inte alla dom som var där ! När presentatören från företaget Eolus AB påpekade det, skruvade folk på sig men ingen lämnade mötet. Tre män från kommunen var där , bl.a en energiexpert. Lokaltidningen givetvis ja och så några grottmänniskor som redan i början av mötet deklarerade att : " Vi ska överklaga ALLT ! Hela tiden !" ! Dom ville minsann inte se några vindkraftverk...herregud dom bor flera MIL härifrån !!    En företrädde Svenskt Landskapsskydd. Han påstod bl.a att Sverige inte importerar "skitig" el och att  vindkraft var ett påhitt som verkligen inte behövdes här i landet..! Man blir ju alldeles matt ! Vilken sten har såna människor bott under de senaste åren ?! Jag passade på att fråga energiexperten om påståendet var sant..? Det var det ju naturligtvis inte, sa han och talade om flera olika felaktigheter som den representanten för Svenska landskapsskydd hade hunnit häva ur sig. Jag tänkte på att en viss person i styrande ställning i Sverige, en gång i tiden påstått att internet bara var ett tillfälligt påhitt...så dumt.    

Jag var ju lite bekymrad över eventuella skuggor, men det visade sig att rotorn kan ställas in så att om det blir besvärlig skuggbildning någon tid på dagen, beroende på var solen står,  kan man slippa den rörliga skuggan iaf. Skuggor behöver man bara tåla max 8 timmar per ÅR, enligt gällande bestämmelser. Det klarar vi. Inget var ännu bestämt, alla tillstånd måste sökas, remisser till Luftfartsverket, Vattenfall  m.m.  Sen ska sodarutrustning ut på slätten för att mäta vindarna i minst 12 månader. Geologiska undersökningar...ja ni ser, det är långt till att själva kraftverken står här och snurrar ! För att inte tala om gänget med mossgubbar, som hittills inte lyckats stänga ett enda vindkraftverk, ska överklaga alltihopa också ! Men det var trevligt att se att kommunen representerades av män i 40- års åldern, moderna människor..!

Så nu kan jag återgå till att tycka att vindsnurrorna i kollosalformat är vackra ! 

Här hos oss vill ett företag bygga vindkraftverk. Fyra stycken, 150 m höga. Jag som är barnsligt förtjust i vindsnurror ryckte på axlarna och sa att "dom e ju fina...och vindkraft e ju bra för miljön !". Vindkraftbolaget Eolus Vind AB ska hålla ett informationsmöte med oss som bor nära, i nästa vecka, och jag såg till att anmäla oss båda till evenemanget i bygdegården. Allt frid o fröjd, tänkte jag och hade väl egentligen inga frågor kring det hela...förrän ikväll. Kennelpojken kom in med ett blad som låg i postlådan.."Till våra grannar som bor och arbetar i en radie av 3 km från de planerade vindkraftverken ", stod det. Jag började läsa...och insåg att jag vet ingenting om vindkraft ! Men på bladet fanns en massa länktips som jag genast googlade på...och jag blev mer och mer rädd och förskräckt ! Slagskuggor, blinkande ljus, buller, av-isning, havererade propellrar, sänkt fastighetsvärde......  

Plötsligt inser jag att jag vill inte ha ett sånt vindkraftverk till granne, ännu mindre 4 st. Lika höga som Kaknästornet och med en propellerradie om 90 meter ! Att sen många tycker att dom är fula och förstör landskapsbilden...tja, som sagt jag tycker dom är fina ! Men kolla bara in filmen om skuggorna som kan bildas...det kan ju skrämma livet ur både folk och fä ! Att det sen kan slungas stora isbitar från dom snurrande vingarna, eller rentav DELAR av propellern, låter ju inte heller särskilt trevligt...allt sånt har jag bara inte tänkt på !    Så det ska bli mycket intressant att gå på mötet på onsdag och kanske få en del av dom tusen frågor som nu finns, besvarade.

            ***************************************

Nu när det äntligen införskaffats en snöslunga till hushållet, har hundarna fått massor av små gångar, som en jättestor labyrint, i trädgården. Jag tar hela flocken med mig och går runt, runt...ja det är ju mest för valparnas skull förstås, dom tycker det är jättespännande ! Dom andra knallhattarna följer också med på rad och tycker att det är riktigt intressanta utflykter vi gör i trädgården...jag menar, det ser ju helt annorlunda UT iaf, med ett tjockt snötäcke överallt...!

Lite trimning av dom små har jag också hunnit med, till deras förtret. "-Aj mamma du luggas juuu !" skriker dom och dom andra "trimhundarna" ställer inte upp och hjälper till när mamma är på trimhumör...då gäller det att hålla sig undan ! Samanta däremot sitter gärna och tittar på...kanske lite skadeglad...jag hör henne fnissa lite i smyg...  

Imorgon ska vi ta en tur till Askersund..ja inte för att den platsen bjuder på så mycket sevärdheter utan för att möta vännen Mia där. Hon är på besök i närheten och vi ska träffas och "byta" hundar med varann ! Samanta har redan deklarerat att hon minsann ska följa med, hon VET nämligen att det brukar vara utställning i Askersund och är ganska säker på att det är just imorgon...!

Snön har ju bara fortsatt att falla från himlen och alldeles nära vårt hus, inom synhåll vill säga har vi en "kurva" som ser ut ungefär så här : Z . Varje vinter med snö brukar bilar fastna i just dom där tvära vecken, och eftersom Upplandsslätten har sitt högsäte här, driver vägarna igen på nolltid om det finns BÅDE snö och blåst. Igår var det storm...med vågrätt snöfall... ajaj det dröjde inte länge förrän vi hade 5 bilar ståendes utanför husknuten. Kennelpojken hade strax innan bestämt sig för att åka och hämta hundmat, på min avrådan, men han kom ganska snabbt hem igen..."-Ingen idé !" sa han. "-Snövallarna var halvmeterhöga !" Det var det andra som inte observerat så därför stod dom nu fast i snödrivorna. Plogbilen kom till slut och hjälpte till med att både få bilar ur diket och snön bort från vägen. Medans dom jobbade med det föreslog Kennelpojken att jag skulle gå ut och erbjuda dom varmt kaffe till ockerpris...jag kontrade med att han skulle göra ett korttrick eller en liten pantomim samtidigt, men det ville han inte så det blev varken kaffe eller underhållning för dom stackars bilisterna...och om man ser det så, så kanske dom rentav hade tur i oturen..!     

En liten Blåmes bestämde sig idag för att ta en genväg...genom vårat hus. Han förstod inte att det var glasrutor emellan och hamnade med huvudet före, som en liten störtad raket, i en snöhög under fönstret på altanen.  Trots att vi med allehanda medel försökt få fåglarna att fatta att det inte är sååå himla lämpligt att flyga genom fönstrena, händer det då och då iaf. Antagligen ser dom tvärs igenom till ett annat fönster och satsar för fullt.    En del flyger genast iväg igen medans andra får lov att vila ut från hjärnskakning och flyga iväg efter en stund igen. Den lilla kraken som vi fick omhänderta idag fick sig en ordentlig knock, nästan så jag trodde att han dog, och hundarna var mycket intresserade av det lilla tickande livet i min hand. Samanta provade att blåsa på honom och när det inte funkade tryckte hon näsan mot hans lilla rygg i ett försök att starta hjärt-lungräddning. Pixi och Sunny nosade men tyckte inte den lilla fågeln var särskilt intressant..Siv däremot, supermamman, tyckte att jag gott och väl kunde lägga den på hennes mage så skulle hon kurera det lilla livet. Giffe suckade och påminde Siv om att fåglar INTE kan dia, dom har ju näbb ! Santos frågade om han inte kunde få äta upp den som den var, med hull och...fjädrar, men då protesterade dom andra ! "- Äckligt !" ropade Chimmy och kröp ner i sin soffhörna igen för att eventuellt slippa se eländet. Efter en liten stund kvicknade herr Blåmes till, tittade på mig lite uppfodrande och sa "- Släpp ut mig !"

Jag öppnade handen utanför altandörren och han flög upp i en av björkarna, alldeles pigg igen, och jag blev påmind om att fylla på mat åt vildfåglarna.

Se det var dagens drama här ute på landet..ett litet liv räddades och alla vi fick varsin stjärna i himlen !    

Tänk igår kväll var det -20 grader utanför mitt fönster och imorse "bara" - 10 !  Undrar om man ska se det som ett vårtecken.. Jo det gör vi, det blir roligare så !

Idag när jag var ute med hundarna funderade jag på hur blött och framför allt hur lerigt det kommer bli när all denna snö ska smälta bort..."vår" lilla bäck som rinner strax intill husknuten svämmade över en gång av allt smältvatten som blev. Inte så kul...bäcken, som i folkmun heter Lillån, kan normalt rymma en kanot kanske, på sina ställen, men just den vårdagen hade Viking Line kunnat bygga terminal och haft sina stora båtar uppradade på bredden här ! Sen en annan gång för många år sen kom det ett alldeles extra hemskt åskväder en sommardag...massor av ställen i angränsande län och här i Lillån, blev översvämmade. Det kom så otroligt mycket regn att det började rinna över, upp ur golvbrunnarna !    

Jag satt i trappan och talade med Mor min i telefon och hon frågade hur mycket vatten som kommit in, och jag fick använda Tjorvens replik från Saltkråkan : "Nu rinner det över tröskeln..!" Det var inte roligt...men vattnet pumpades ut och vi hann lyfta undan det mest ömtåliga från golvet.

I år har jag träffat massor av människor som sagt :"Hurra för snön ! Det var länge sen man fick se snö !" Jag bara undrar hur kort minne folk har ? HALLÅ förra vintern var också snörik ! Jag har bildbevis ! Men ok det kanske är ett sunt sätt att förtränga saker, vad vet jag.   

Pixi och hennes syster Sunny tycker det är spännande att vara ute. Första gången dom gick ut i snö tyckte Sunny att det var väldigt vitt överallt, och gick rakt in i en snödriva...Samanta kraxade "- Haha, såg du inte snöväggen, va ?!" Sunny undrade bara vad snö var för nåt konstigt men Tim berättade att det var ungefär som regn...eller kanske inte ? Pixi är en modig liten Griffonunge som sätter efter Samanta i full galopp bara för att upptäcka att Samanta skuttat över snövallen och blivit osynlig. "- Hjälp..?" ropar Pixi och Samanta kommer genast rusande för att rädda henne. Lustigt nog har Samanta och just Pixi ett litet speciellt släktskap, sådär hundar emellan. Pixi tycker nog Samanta är cool och vill göra allt som hon gör och den kloka Etnasessan vissar villigt sina trix. Som hur man ska komma upp i möblerna t.ex Den lilla Griffonungen klättrar och svingar sig som en apunge och Samanta låter henne ta spjärn på sig själv, så att hon kommer upp, illbattingar !

Annars kör vi med att inga valpar får vara i möblerna, självklart, dom kan göra sig mycket illa om dom trillar ner..

Sara var här igår och hämtade hem Bessi. Med sig tog hon lilla Tim som fullkomligt avgudar Sara ! Alla andra var lite avundsjuka  för att Tim skulle få åka till stan IGEN, men jag tröstade dom med att nu närmaste tiden måste vi göra lite turer till staden, om inte annat så för att låta Pixi och Sunny få se att det faktiskt finns en värld där ute, långt bortom snödrivorna...