Alla vi som är lyckliga nog att ha katter i huset har säkert varit med om att få massage av en katt nån gång...jätteskönt, nja men en sån ynnest tar man ju tacksamt emot vare sig man är människa eller hund !

Nu redan efter ett par timmar är kvoten av Vargar dödade...och fler därtill.

Skamligt gjort av människor på 2000-talet !

En mörk tid för Sveriges Vargar har just börjat. Jägare har fått tillstånd att skjuta 27 st av "ALLA" dom ca 200 st som finns... Det är patetiskt och frustrerande att det i ett sånt upplyst land som Sverige ska finnas så många som är rädda för vargar !   Jakten strider mot EUs lagar och protester har kommit från många håll, bl.a från WWF.   

Skäms alla ni jägare som kallar er djur & naturälskare och sen kan gå ut och skjuta på Vargar som det ju inte kryllar av i skogarna precis ! Är det nån sort Xtra + för machostämpeln, att få säga att man skjutit just en  "farlig" Varg eller är ni

bara livrädda för er egen del ?  

Inga svenska Vargar på bilderna.

mer viktig info på Rovdjursföreningens sida:

 www.rovdjur.se

              Så är det då äntligen årets sista dag...snön ligger fortfarande djup och det är -7 grader ute. Den här kvällen är en fasa för många hundar och hundägare...jag tänker då såklart på skotträdda hundar. Min allra första EGNA hund som jag fick när jag var 9 år, en Västgötaspets, var skotträdd. Sen dess har jag ägt många hundar av flera olika raser, alltid flera hundar samtidigt och INGEN av dom har varit skotträdda. Tur ? Ja kanske, fast också en vilja att låta hundarna vara med överallt och tidigt "vänja" sig vid alla möjliga situationer och ljud. Jag vet att det finns känsliga hundar även hos de allra skickligaste hundmänniskorna och att dom har det svårt och aldrig kan "vänjas" vid pangande ljud.    Jag hörde Anders Hallgren ( "hundpsykolog" ) på TVn tidigare idag säga att man skulle sätta fetvadd i hundöronen, sätta hunden i en bur, täcka med filtar och parkera sig själv OCH hund-i-bur i badrummet med radion på ! Det absolut lindrigaste och humanaste för hunden måste väl ändå vara att be veterinären skriva ut ett lugnande piller ?!    Den metoden skulle jag absolut använda om jag hade en skotträdd hund...

Vi bor ju på landet  utan grannar särskilt nära. MEN tillräckligt nära för att fyrverkerier både kan ses och höras. Själva köper vi aldrig smällare och raketer.

Här hemma finns nu två unghundar som aldrig sett ett nyårsfirande...återstår att se om också dom påverkas av dom lugna, orädda hundarna och låter natten gå förbi utan att bry sig. Fast....känner jag Samanta rätt kommer hon bli oerhört facinerad och vilja ha fyrverkerier mycket oftare !

Så krama era hundar, fira ordentligt och ha ett riktigt Gott Nytt År !    

Igår hade vi kärt besök...först hördes en försiktig knackning på dörren och där stod Jussi & Eva med sin Griffonpojke "Tsaren", född här hemma för 2 år sen ! Som vanligt hade dom en tårta "under armen" och vi fikade och pratade om hundar och travhästar och det bestämdes att Tsaren skulle vara här, som han brukar, vid husses och mattes lååånga semester i varmare land. Vilka underbara människor   ...bättre valpköpare kan man knappast hitta, så helt igenom godhjärtade djurälskare !

Senare på dagen kom Ewa, Arne och Ewas lilla Mor...en liten dam på 90 år.

Dom skulle kolla in valparna och jag tror dom gillade dom...! Alla hundarna uppförde sig bra, ingen gjorde bort varken sig själv, kennelpojken eller mig...hmm.   

Vi hade en mycket trevlig eftermiddag med härliga människor som jag ganska snart kände ett varmt hjärta för ! Vilken hund som helst skulle få ett toppenliv hos dom ! Eftersom familjen reser mycket kors och tvärs här i världen, skulle dom ta sig en ordentlig funderare NÄR det skulle passa att införliva en hund. Att dom skulle ha just en Griffon verkade dom säkra på iaf ! Bra beslut så långt !  Samanta gjorde sitt bästa för att smila in sig hos blivande Husse Arne och han tyckte nog att hon var ganska fin men blivande Matte Ewa hade bara ögon för Griffonerna...  

När alla hade åkt igen hade Samanta och Tim en pratstund om vad DOM skulle göra om det kommer nån och vill köpa just DOM av "alla" som finns att välja på..Tim tyckte nog det skulle vara spännande men när Siv påtalade att det faktiskt innebar att han aldrig mer skulle sova i sin Ior-fåtölj, ändrade han sig och sa att det kanske skulle vara bäst att "inte sälja sig !" Samanta frågade om hon kunde få välja lite glittrigare tapeter till sitt nya hem, ifallatt nu nån skulle komma och vilja köpa just henne. "- Du bara tänker på glamour !" sa Kickan och gick för att sköta sina små döttrar. Jag talade om för samtliga fyrbenta familjemedlemmar att om det någonsin skulle komma på tal att sälja nån av dom, av nån konstig anledning, skulle jag tala om det i gooood tid...och att några av dom var fullständigt uteslutna från en eventuell försäljning. Genast satte sig Tim och Samanta ner, pekade på varandra och nickade så belåtet....     

"Och hade jag en vän, en enda vän, och denne ende slog en värnlös hund

 och gav sin hand, som nyss med värmen ur min själ jag tryckt och velat trycka  än,

 jag toge aldrig denna hand igen.

 Och låg han sjuk, den vän som nänts att slå en värnlös hund, och låg han törstig då,

 när vid hans säng jag satt den sista natten,

 jag skulle råga glaset fullt med vatten och dricka det i botten själv och gå."

                                                                             Verner von Heidenstam

En fin gammal text skriven på ett lite gammaldags språk men med ett tydligt budskap, eller hur  ?!

Jag hittade den i en liten bok med "hundtexter" som jag skrivit av genom tiderna, den här hade jag plitat ner nån gång på 70-talet. Författaren till dikten var Akademiledamot och Nobelpristagare i litteratur och självklart en riktig hundälskare, bless him !

Så gick även detta års Julafton förbi ! Skönt ! Vi var på en härlig fest med släktingarna med lagom mycket supergod mat,massor av julklappar och många glada skratt !  En mycket lyckad kväll ! Släktens allra yngsta, Fanny 2 år fick såklart mest julklappar...bl.a fick hon ett par klackskor som hon trippade runt i hela kvällen. Något för stora men alldeles bedårande på det lilla flickebarnet..! Tomten tyckte hon inte om och vinkade glatt HEJDÅ när han deklarerade att han skulle gå vidare till grannhuset. Vi lyckades få igång Skype också så t.o.m Emma ändaborta där i Indien, kunde vara med oss en stund ! Helt fantastiskt ! Lilla Emma, vad det var roligt att se dig !    

Valparna börjar nu bli 6 veckor gamla. Som alla valpar i den åldern är dom fulla av bus och aktiva små tassar som för det mesta bara vill springa ! Dom äter sin mat som dom ska och jag ska snart skicka in registreringsansökan så dom får sina stamtavlor och reg.bevis.  Som det verkar i nuläget så behåller vi Pixi här hemma...hmmm vi får se, jag har ändrat mig förr ! Samanta och Tim är perfekta små valpvakter. Dom leker med dom och visar dom trix och tips på hur man kan göra busigheter..ja jag antar det iaf. Dom ligger allihop i en Biabädd och viskar och så blir det alldeles tyst när jag försöker lista ut vad dom pysslar med. Tim låtsas sova och Samanta får plötsligt klåda under en tass eller nåt, misstänkt..! Men valparna myser och så länge dom har det bra låter jag dom hållas.  Jag har ju en kamera som bara är ca 1 år gammal, jag har varit nöjd med den och jag använder den mycket. Jag har hela tiden sagt att en sån liten kompaktkamera passar mig precis, men nu...jag har nog "växt ifrån" en sån enkel kamera ! Jag vill ha en mer avancerad utan att behöva köpa en systemkamera för många tusenlappar. Dessutom tycker jag dom är för stora och klumpiga, jag vill ha en smidig som jag kan fortsätta att ha med mig "jämt". Så fiffigt då att det nu är mellandagsrea i ALLA dom stora elektronikbutikerna ! Så imorgon ska vi ut till den stora staden och kolla runt lite...om det inte blir snöstorm förstås....tyckte den elaka väderkvinnan på TVn sa nåt om det....grrr ! Inge mera nu !!    

Tim undrar vad snöstorm är för skojigt ord och Giffe försöker förklara att det minsann inte är så skojigt. Han berättade en rövarhistoria om hans barn/valpdom i Ryssland, "- Där var det snöstorm VARJE dag !" sa han dramatiskt och Samanta satte sig hastigt upp.."- Då måste vi ha koppel på oss så vi inte blåser bort !" ropade hon förskräckt och Tim tittade på mig med stora ögon. "- Ingen fara !" sa jag. "Kennelpojken klättrar upp i träden och fångar er bara !" Tim drog en suck av lättnad men Samanta kikade lite misstänksamt på mig..."- E de så ...? Flyger vi ändå upp i träden ?" Jag bara nickade och hoppas att dom inte ens VILL gå ut OM det blir snöstorm..det tänker nämligen inte JAG göra !