Jaha så kom det till slut, brevet från AF. Hjärtat slog fyrdubbla slag och i magen kändes det som om en vulkan fått utbrott, när jag öppnade brevet. "Kallelse till möte på Arbetsförmedlingen angående Arbetslivsintroduktion. Fredag 15/1 kl 9.00" Vidare står det att man ska ta med "läkarutlåtanden och ev andra utredningar av vikt." Jaha tänkte jag, trodde verkligen att dom redan visste och hade läst all dokumentation om alla oss 174 st i kommunen som berörs av det här. Vad är det nu vi måste "bevisa" ? Tror absoult att många isf hade kunnat sållats bort från det här påhittet DIREKT, och sluppit våndas. Men ok..."storebror" tycker av vi haft en alldeles för lång semester, som vi andra kallar sjukskrivning, att nu är det dags att sluta lata sig vare sig man har ett ben eller är trafikskadad eller lider av psykiska sjukdomar eller...eller..

På mitt senaste läkarintyg t.ex står att jag kanske klarar av att arbetsträna men troligtvis inte att arbeta sen ! Whats the point then !?  Det är ju ett dilemma med att vara "sjuk i huvudet "...oftast så SYNS det ju inte. I början när jag äntligen hade fått min diagnos, tyckte jag att det var stämplat överallt på mig men nu när jag pratar öppet om det kan jag möta människor som granskar mig. "Hmmm men hon ser ju glad ut ? Hon ser ut som om hon lever ett bra liv ? Färg i håret, nagellack,  smycken...HUR kan HON vara sjuk ?!"  Dom perioder när livet är i en djup svart grop....då är jag varken glad eller snäll, knappast ens kammad i håret , knappast nyduschad och definitivt utan nagellack....då syns jag inte bland folk. Det är bara min älskade man och mina allra närmaste som haft oturen att se mitt mörka jag. Sen finns det andra människor,mycket, mycket sjukare än jag själv som detta har fått fruktansvärda konsekvenser för....

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6418575.ab

Blä vilken tråkig läsning ..

Nu ska jag iaf styra min lilla blå bil till AF imorgon...vem vet det kanske går riktigt bra. Jag ska verkligen inte låta "dom" få ta över och förstöra min dag !

( Tack Birgitta !   )

*******************************************

Igår var valparna till veterinären ( låter som om jag skickade iväg dom dit alldeles själva ...) nej Kennelpojken och jag och Samanta var med ! Samanta skulle få sin ettårs spruta och valparna skulle få chip i nackskinnet och varsin snällspruta. Veterinären måste blandat ihop lite där, vi bad om snällsprutor men dom är lika busiga nu som innan "ingreppet" !  Samanta , som ju är en mycket speciell liten hund, erbjöd sig direkt att vara veterinärassistent. Veterinärska Lisbeth fnissade då Samanta i detalj skulle studera både kanyler, vaccinationsbehållarna och att intygen blev rätt skrivna. Hon hade sin nya fina täckjacka på sig och veterinären sa att hon passade mycket bra i den "- Tycker jag med !" sa Samanta med näsan i vädret. När vi var färdiga tog vi en pratstund med veterinären som delar Oves intresse....hon har massor av travhästar ! Då lessnade dom små Griffonungarna på att sitta i buren och började låta illa....mycket högljudda små vargyl kom det från buren. Jag stod väl tre meter bort och Samanta tittade på mig. "-Kan du säga åt ungarna att sluta skrika ?" sa jag och den gudomliga lilla Etnasessan skyndade sig dit, stod en stund med nosen i dörrgallret, och valparna blev tysta ! Alla fnissade och konstaterade att DET var en mycket duktig hund !    

Vi packade in oss i bilen för hemfärd och jag tänkte att nu måste valparna vara trötta och somna snart. Nej..efter bara en liten stund blev det "fångarnas kör"  och Kennelpojken bad Samanta tysta dom igen. Jag vände mig om för att se vad som hände men Samanta hade kurat ner sig i filten men tassarna för sina stora öron och jag hörde henne klaga "- Fasligt vad dom skriker !!" Då fick jag tyst på dom och strax sov dom allihop...både Nannyn och hennes skyddslingar.

Dagarna är fortfarande långa och näst intill outhärdliga av ovisshet. Inga besked varken från FK eller AF.  Jag sover fortfarande väldigt lite och det gör ju inte saken bättre. Varken kropp eller framförallt själ, får tid eller ro att vila och läka.   

Jag vill bara krypa in i mitt skal och försvinna från omvärlden. Otroligt nog verkar det som en del tar det personligt och frågar om dom gjort något fel...och jag blir bara så trött av att "trösta" andra mitt i mitt egna elände ! Nu har jag slutat med det...dom som bara tänker på sig själva och sitt eget välbefinnande kan räkna bort mig från nu. NU behövs verkliga vänner !    Hoppas ni alla som faller under den kategorien känner er träffade... love you !

**************************************************

Tänk att det föll sig inte bättre än att Santos, den lilla skrangliga Italienaren, flyttade hit alldeles nyligen. Han har ju varit här på "semester" här flera gånger så han passade in här så fint igen. Samanta blev jätteglad åt sin springkompis ! Nu har vi två små tunnhåriga raringar som får ta på sig varsin täckjacka när dom ska gå ut. Den Svenska vinterköldens stenhårda grepp sitter ju fortfarande i och dom små sydeuropeiska hundarna fryser så lätt. Griffonerna är ju tuffa och tåliga men när det närmar sig -20 grader, står också dom på tre ben och längtar in.

Samanta har firat sin första födelsedag med bakelse och presenter såklart ! Hon fick en snygg,röd, dyyyr ( rea: 149kr istf 499kr ! ) täckjacka och en aktivitetsboll.

Bollen är en sån där man ska peta in godis och sen ska hunden rulla omkring den på rätt sätt så att godiset ramlar ut. Vi köpte en lagom stor, hon har ju aldrig sett en sån, och tänkte att hon skulle få något att klura på. Samanta tog bollen, gick och la sig i soffan...petade ut "insatsen" där godiset laddades...och hällde ut godiset !!  Makalös liten hund ! Och vi som trodde hon skulle få en liten utmaning..!   

Som det är just nu blir BÅDA valparna kvar här...åtminstonde för ett bra tag...OM jag inte hittar den perfekta köparen till en av dom. Det måste stämma till 111%. Jag kan helt enkelt inte välja bort en av dom just nu...så då måste ett namnbyte till för Paris del...."Paris"...näe det kan hon inte heta ! Pixi och....tja vi får klura på det !

Visst blir man väl glad !?

Alla vi som är lyckliga nog att ha katter i huset har säkert varit med om att få massage av en katt nån gång...jätteskönt, nja men en sån ynnest tar man ju tacksamt emot vare sig man är människa eller hund !

Nu redan efter ett par timmar är kvoten av Vargar dödade...och fler därtill.

Skamligt gjort av människor på 2000-talet !

En mörk tid för Sveriges Vargar har just börjat. Jägare har fått tillstånd att skjuta 27 st av "ALLA" dom ca 200 st som finns... Det är patetiskt och frustrerande att det i ett sånt upplyst land som Sverige ska finnas så många som är rädda för vargar !   Jakten strider mot EUs lagar och protester har kommit från många håll, bl.a från WWF.   

Skäms alla ni jägare som kallar er djur & naturälskare och sen kan gå ut och skjuta på Vargar som det ju inte kryllar av i skogarna precis ! Är det nån sort Xtra + för machostämpeln, att få säga att man skjutit just en  "farlig" Varg eller är ni

bara livrädda för er egen del ?  

Inga svenska Vargar på bilderna.

mer viktig info på Rovdjursföreningens sida:

 www.rovdjur.se